Publicerad 2009-03-31 22:24:16 i Ida,
Människor har så svårt för att skala av sig själva.
Dolda bakom färger och mönster av alla slag, bakom mascara och solarium och högklackade skor. Bakom olika nyanser i håret, bakom tighta jeans eller pösiga tröjor. Dolda bakom allt man kan tänka sig, vandrar människor varje dag och tror att ingen ser igenom dem, att de är sig själva och att de trivs.
Å andra sidan hör allt det också till kreativitet, viljan att förändra och byta mönster, att bryta mot oskrivna regler om hur man ska se ut och inte se ut.
Människor byter ut sanning mot lögner, byter ut åsikter mot sådant de egentligen inte tycker, säger saker för att verka intressanta, för att hoppas att andra personer ska fortsätta tycka om dem. De slutar att vara sig själva, försöker att leva upp till vad som i deras ögon är ideal. Säger sådana saker som sedan får dem att undra om det verkligen kom inifrån dem själva, gör saker som får dem att senare undra om de befann sig i tillfällig sinnesförvirring, om någon förhäxade dem och bytte plats på dem för några sekunder.
Människor tror att allt blir bättre om de inte gråter fast de vill, om de pladdrar obetydligt fast de egentligen vill vara tysta. Människor är rädda för att sitta själva på ett café därför att ingen vill verka ensam. Ingen vill umgås med ensamma människor, ingen vågar någonsin gå fram till någon som sitter själv och stirrar ut i luften eller ner i en tidning, ensam.
Människor vill vara som personer som i deras ögon är perfekta, som har allt.
Men har någon någonsin allt?
Publicerad 2009-03-30 21:22:09 i Ida,
Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut
Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring
Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut
Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg
Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen
Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen
Du är kvar med samma folk, kvar med samma man
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus
Det är att leka med eld när du drar upp det här igen
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen
Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen
- Melissa Horn
Publicerad 2009-03-27 18:46:04 i Ida,
Jahaja.
Här sitter man, med snö upp över knäna om man tar en titt ut genom fönstret. Man kan ju fan tro att det snart är jul igen.
Har precis tryckt i mig två bullar och sörjer över att jag numera är brunhårig. Ja ni hörde rätt. Jag sa ljusbrunt-rött till frisören, men på något vis synkade inte riktigt kommunikationen mellan oss.
Så här sitter jag nu. Brunhårig, less på snö, och om jag fortsätter i den här takten vad gäller bullarna så kommer jag jäsa lika snabbt som de säkert gjorde för ett tag sen.
Men nu tar vi och vänder på det!
Tänk på barnen i Afrika!
-De skulle ge allt för att ens få känna doften av nybakade bullar. De skulle älska snön, och de skulle dessutom vara överlyckliga om de så fick sitt hår färgat limegrönt.
MEN ÄNDÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Publicerad 2009-03-26 19:16:57 i Ida,
Dagens hjärta går till Petra Ek, därför att hon precis vet när det är läge att åka buss med mig, åt helt fel håll för henne, men ändå inte klagar utan istället frågar
"Jaa men Ida vad är det? Talk to me!"
Och det är något som jag inte vet hur jag kommer att klara mig utan.
Publicerad 2009-03-24 18:07:45 i Ida,
Ha-ha-ha.
Jag har nyss tillbringat tio minuter av min värdefulla tid åt att, gissa vad?
Jo det ska ni allt få höra!
Jag skulle fylla på kaffepulver i våran kaffeburk. Den är ganska hög och smal, i guldfärgad plåt och verkligen inte genomskinlig. Nåja.
När jag hade fyllt hela burken, verkligen till det sista och upp till kanten, så slog det mig plötsligt..
Var tog kaffemåttet jag brukar hälla i kaffe i kaffebryggaren med vägen?
Kan ni gissa?
Jaaa antagligen längst ner i botten på burken. Helt osynlig för mig och resten av världen, långt nergrävd i det välmalda kaffets pulver.
Men inte ska man gråta över ett sådant i-lands problem. Jag tog fram en kniv och började gräva runt, och mycket riktigt, på bottnen låg den.
Handlar min blogg förresten mycket om kaffe? Det känns så ibland.
Evija skrev ett inlägg i sin blogg nyss om att hon inte gillade sådana människor som tror att det är status att vara beroende av cigg och kaffe, och konsumerar dessa livsmedel(?) bara för att göra det liksom.
Och en sådan vill jag ju verkligen inte vara. Det är faktiskt det värsta jag vet när människor skriver sådana saker i sina bloggar. Måste ge några exempel, och om ni mot förmodan har skrivit liknande saker i era egna bloggar, ta åt er nu så att ni kan sluta med en gång.
S K Ä M T A D E. Skriv vad ni vill, verkligen. Alla tycker olika.
Men meningar som låter ungefär såhär får mig att ofrivilligt framkalla små kväljningar..;
"Nu har jag precis krypit ner i soffan med en rykande kopp te och ska titta på en riktig tjejfilm eller läsa en mysig bok.."
"Det är isande kyla ute och snön faller som aldrig förr, men det är mysigt på sitt sätt. Ännu mysigare är att komma in i värmen och ta ett lååångt varmt bad med tända ljus runt kanten och sedan lägga sig och mysa i sängen"
Hihihihihhihi? Förlåt! Men... Jag har svårt för sådana där mysiga-klyshiga-perfekta beskrivningar på saker i vardagen. Inte just att göra dem, men när folk beskriver dem..
Om man lägger sig och dricker en kopp te vill man nog oftast också ha en kaka eller smörgås.
Och det är inte mysigt med isande kyla ute, och när man väl lägger sig i ett varmt bad för att tina upp så sticker det i hela kroppen och känslan går inte att beskriva på något annat sätt än med sammanfattningen stickande smärta. Plus att det är läskig med ljus runt kanten, för antingen eldar man upp håret eller tappar dem i badkaret.
Nuuuuu ska jag dricka mitt nybryggda kaffe med mjölk i, hihi.
Ida
MmmmyyysPublicerad 2009-03-23 17:28:01 i Ida,
Tralalalala!
Halloj.
Dagarna går
och vi består
dom flyter förbi
och där går vi
snön faller ner
och mer vi bara ser
när ska detta ta slut
snart kommer jag inte längre gå ut
ingen mera snö
för då kommer jag dö!!!!
Hihihhi en liten dikt jag nyss knåpade ihop.
Idag har det varit en måndag som varit precis som alla andra måndagar brukar vara. Hanna har som vanligt berättat vad hon har ätit för smaskiga måltider i helgen. My och jag har som vanligt skrattat åt saker som ingen förstår sig på. Petra var som vanligt lite måndagsoff, men jag vet att hennes pillimariska sida kommer visa sig längre fram i veckan.
Som vanligt hade människor förlorat och vunnit matcher, åkt ner och upp i serier, och gratulationer varvades med medlidande.
Ja. En vanlig dag på smid helt enkelt.
Snart ska jag bege mig iväg till Åker med My. Sista gången är det idag. På tal om sista så ska jag också nu äta min sista lingrova macka för idag. Försökte slå rekord med mig själv men jag orkade inte så värst många vilket var synd. Tror att jag har förätit mig på dem under hajktiderna. När allt annat var vått, fuktigt, smutsigt och inte direkt aptit retande, så fanns Lingongrova smörgåsarna där och ställde upp tillsammans med mjukosten i vattentäta tuber. Och tur var väl det, annars hade jag kanske inte överlevt!
Haha jooodå. Det hade jag nog. Faktum är att jag borde ha sökt till Robinson. En sådan överlevare är jag!
Jag undrar vilken roll jag skulle ta på mig där ute bland Palawan öarna. Jag tror att jag skulle bli den här finurliga psyk-tjejen som ingen förstod sig på, men som själv förstod sig på alla andra och långsamt knäckte dem med sina utstuderade psykologiska metoder....
Hehehe. Idag tex. så knäckte jag My bara så där. Hon nämnde att jag hade "stora ben". Då svarade jag tillbaka att hon vid det här laget borde ha förstått att detta är en känslig punkt, och att om jag hade varit inne i en instabil period så hade jag börjat gråta. Hon försvarade sig med att hon tycker att det är snyggt med muskliga ben, och att hon vill ha det hon med. Mmmhm sa jag, men det tycker inte jag. "Ska jag säga något om dina svaga punkter eller?"
"Hahaha aaa gör det bara" sa hon, övertygad om att jag inte hade en aning om hennes svaga punkter.
Men ack så fel hon hade. Pang på sa jag ett litet men ack så effektivt påpekande, och efter det så sa hon att hon förstod vad jag menade och att hon skulle tänka mer på känsliga saker innan hon nästa gång yttrade sig...
Nåja, nu blev detta långt och inte alls så intressant.
Nu ska jag leta reda på handbollskläder och fara ner till bussen.
Hejdåå!
Publicerad 2009-03-22 16:29:15 i Ida,
Hmmmm....
Jag mår illa. Min lilla lillebror och jag tog en cykeltur ner till Konsum och handlade godis. Påvägen berättade han många små hemligheter för mig.. Hihihi. Hur som helst så har jag nästan ätit upp allt godis nu och jag är mätt. Så mätt.
Fast det var det värt, det var längesen jag åt smågodis faktiskt.
När jag stod där och plockade kom jag å tänka på några små godisar jag och Petra köpte på flygplatsen påväg till Kroatien. Squittles hette dom. Eller som vi sa, squittllllllllessss. Hihi.
ÅH.
Nu är det återigen söndag. Och jag sitter åter här med ångest över samhällskunskap. Jag vet inte vad det är.. Jag tycker att det är intressant. Men samtidigt............................
Ahaja. Den här helgen har vart en helg i familjens tecken. Det har vart myysiiigt.
Jag har lov snart!
Och sen student!
Några förslag på studentpresenter som jag är in need of at the moment:
En fettsugning
En städerska
En frisör
En personlig plugg assistent
Ett jobb
En weekday affär här utanför
Pengar
Ja det var väl det viktigaste just nu.
Nu ska jag äta upp dom sista godisarna.
ajöken
agöken
?! Det borde ju fan stavas agöken. Men det gör det inte va?!
Publicerad 2009-03-20 22:06:27 i Ida,
Jag skulle vilja göra något som ingen annan har gjort. Men det är svårt, därför att de flesta har numera gjort allting man förut längtat efter.
Att dra på en Asien resa i tre månader är ungefär lika vanligt som att äta lunch, och att hoppa bungyjump i Nya Zeeland är inte heller något som längre känns främmande..
Missförstå mig rätt nu. Det är självklart att jag hellre skulle göra allt det där än att vara hemma.
Men någonstans så skulle det bara vara coolt att göra något som stack ut, något som gjorde att alla frågade "Hur i hela världen kom du på det?!"..
Haha. Jag har sett på för mycket film än vad som är bra för mig, dvs. en hel i streck. Den hette Into the wild (antar att jag är sen) och den var nog ganska inspirerande om jag tänker efter. Och den styrkte alla mina tankar på senaste tiden, att man faktiskt klarar sig ganska bra på egen hand.
Jag ska nog komma på något.
Annars har det inte hänt så mycket alls. Det är fredag, jag ligger hemma och sörplar kaffe, och glädjer mig lite skadeglatt åt att min bildlärare har börjat tycka om mig.
Jag gör just nu en vas som föreställer en hand i lera, och så många snälla ord som jag fick höra förra lektioner har jag inte hört sammanlagt under hela terminen från den människan. Det som är synd är att han har börjat skämtat med mig också.. Har nämligen bara hunnit gjort två fingrar på min lerhand, som ska föreställa en tumme och ett pekfinger. Sarkan flinade nöjt och sa lite tyst "fuck you hahahe".
Då flinade jag inte tillbaka. Man ser skillnad på ett långfinger och ett pekfinger. Pekfingret sitter bredvid tummen, och där satt det fingret jag hade gjort. Alltså inte långfingret....
För att överanalysera mig själv en aning så hände något när jag fyllde nitton. De åren jag borde ha mognat för längesen kom ikapp på något litet vis tror jag. Det har hänt samma sak för Pao, så jag är iaf inte ensam.
Fast glöm inte att ensam är stark!
Hahaha nejdååååå.......
Godkväll
Publicerad 2009-03-19 17:33:17 i Ida,
Hallojsan.
Jag sitter här och försöker ge lite spontana roliga idéer till min familj.
har föreslagit att vi ska sälja vårt hus och segla jorden runt..
Sen efter det här:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1500755/scan-kokade-levande-grisar, så föreslog jag att vi skulle bli vegetarianer, eller åtminstonde ha en vegetarisk vecka. Usch.
Jaja, solen skiner, finns inte så mycket att klaga på. Eller som jag orkar klaga på.
Hejdå
Publicerad 2009-03-16 23:01:40 i Ida,
Jag har i och för sig alltid haft ett fönster. Faktum är att det är ganska fint också. Och stort. Det är en liten glipa i det och om man känner efter noga så kommer det in frisk luft i små mängder.
Men det är mest på senare år som jag har börjat utnyttja det.
När det inte går att sova, under de nätter när tankarna åker bergochdalbana och lugnet inte infinner sig i kroppen, så har det hänt ett flertal gånger att jag har lagt mig upp och ner i sängen med vänstra armbågen lutandes mot kudden och huvudet lätt stött mot fönsterkarmen.
Ja, för man ser inte riktigt ut om man ligger åt rätt håll, och det tycker jag också på något vis är lite av charmen med det hela.
Jag kan erkänna att det inte händer mycket där utanför. Det man ser är en orensad trädgård, och under höst och vintertid så blir man mest deprimerad för att alla vackra blommor som växer där vilda och färgglada om somrarna är döda och vissna. Så att om man ska iaktta marken och det runt omkring, så är det inte många historier som berättas där ute.
Men det som får mig att aldrig vilja somna, som får mig att ligga vaken hela nätterna och som jag inte kan se nog av, är alla stjärnor. När det inte är moln, så lyser månen rakt och starkt in i fönstret, och alla stjärnor runt om lyser med nästan lika full kraft. Jag vet inte varför de är så faschinerande, kanske för att man vet så lite om himlen och rymden och vad som händer där.
Idag har jag dock ingen lust att lägga mig åt fel håll. Det kan erkännas att jag gör det just nu, men jag ska strax vända mig för att somna som jag oftast gör.
Idag slår regndroppar mot fönstret och fönsterbrädan, och det låter som att varje droppe vill påminna mig om att det är oändligt långt kvar till vår och ljus och stjärnklar himmel.
Det som är synd är att min persienn inte riktigt fungerar.
Publicerad 2009-03-14 13:35:28 i Ida,
Jahaja!
Måste man överträffa sig själv i det här inlägget eller?
Shit jag har fått skrivkramp.. Känns som att jag måste prestera nu.. Prestera bra och fyndigt och känslosamt..
Ni förstår. Det är inte alltid så att jag kan sätta mig ner och skriva ner en löpande text som framkallar tårar.
Det är bara ibland, när jag är på ett visst humör. När det känns som att allting som händer händer inne i mitt huvud, fantasierna flödar och jag kan mycket väl befinna mig på helt andra platser än jag egentligen gör. Det går inte riktigt att förklara, men jag tror att den här känslan kanske kan liknas med när man mediterar (har aldrig provat) eller när man befinner sig i någon slags trans.
Men vad vet jag.
Jag vet bara att ibland är det skönt att vara där inne i den bubblan, och ibland är det mindre skönt. Tex. när jag är i skolan och måste vara närvarande.
..Då är jag tvungen att banka huvudet i väggen, nypa mig i armen och säga till mig själv "Ida!!!! Du är här!!! Här och nu!! I skolan!!". Då vaknar jag. Sen kommer Classe. Då hoppar jag in i mig själv igen.
Meeeeeen men. Nog om det där. Ikväll ska vi ha tjejfest. Det ska bli kul! Jag är dock lite stressad. Måste tänka över alla stressorer och min taktik att tackla dem. (Idrottspsykologi). Haha varför skrev jag det där, vet inte ens om det är så. Idrottspsykologi är ett enda stort luddigt nät där man varken förstår ut eller in. Man bara låtsas att förstå och skriver vad man tror.. Så får man oftast rätt!
Jahaja.
Nu ska jag klä på mig.
Och lyssna på Kaj <3
ajössss
Publicerad 2009-03-11 17:49:42 i Ida,
Just nu tror jag att jag sitter med nakna ben i kors i ett stort ljust fönster i en gammal lägenhet med vita träväggar någonstans där ingen riktigt kan knacka på. Jag dricker kaffe ur små blommiga koppar och lyssnar på Melissa Horn. Jag skriver tidningsartiklar med fjäderpenna på pappersargument och bokstäverna blir precis så där snirkliga och lagom svarta som dom ska bli. Det mörknar, men jag sitter fortfarande där. Det ljusnar, solen går upp och jag sitter fortfarande där. Musiken har spelats om och om igen och för varje gång den upprepas förstår jag texterna mer och mer, och de tillsammans med allt som händer utanför fönstret och innanför min panna skrivs tankfullt ner på pappret.
Ingen behöver säga något, jag behöver inte säga något, inga bortförklaringar om att jag är blyg, eller att jag är trött. Tankarna resonerar med sig själva och de behöver ingen hjälp från någon utifrån. Tillsammans med de blommiga gardinerna så fladdrar mitt hår lite, för fönstret står på glänt och släpper in vårdoften. Eller är det sensommardoft? Jag kan inte riktigt avgöra det.
Det enda som går att avgöra är att just där skulle jag kunna sitta 365 dagar om året, låta månen och solen agera lampa, låta alla människor nere längs gatorna agera statister och skapa historier, och bara låta mig iakkta dem. Och ibland le förnöjt åt min alldeles egna plats innanför fönstret, och deras där utanför.
Publicerad 2009-03-10 20:06:22 i Ida,
Haha.
Helt ärligt så sitter jag just nu och lyssnar på Byz- hey där.
Den låten, säger jag bara. Ajajajajaj vad den påminner mig om saker i ettan. Jag och Karin som gick längs gatorna varje kväll, låg på ångbåtsbryggan och tittade på stjärnorna, bastade och drack öl, färgade håret på Madde, hade fester i hennes garage och åt i hennes kök.
Men vi lyssnade inte på bara dåliga låtar faktiskt.
Razorlight-america och yeah yeah yeahs - gold lion är också sådana låter som påminner mig om den härliga tiden. Och red hot chili peppers - hard to concentrate.
Ååhåhåhåhåhåhoho. Nu rullar det ner en liten tår för min kind.
Undrar om Karin och jag kommer vara vänner om tio år.
Hahaha ofta, svaret på det har man ju redan förutspått..
Jag är ju så mycket i Etuna, Karin ligger oftast i koma, hon kommer börja plugga något smart och jag kommer väl sitta för mig själv här hemma och måla på nån bild som aldrig blev klar till bildlektionerna i skolan. Hon kanske är på Nya Zeeland.. Jag någon annanstans..
Så svaret är ju självklart.
Vi kommer ALLTID att vara vänner, vad som än händer.
Publicerad 2009-03-09 16:20:03 i Ida,
MIN HÄRLIGA VECKA! :
Måndag : Friskvård. INLÄMNAD!
Tisdag : Svenska presentation argumentation
Onsdag: Här kanske jag lyckas att ta ett lugnande andetag
Torsdag : MMMMmmMMmm Puttes tredje uppgift i Judendomen, Teodicéproblemet. SKOJ! Lilla sedevanliga delrapporten i projektet också =)=)
Fredag : Samhällsfrågor om filmen hotel Rwanda. Säkert möte med Classe kl 11
Det lät inte så överdrivet nu när jag skrev ner det.
Men Petra började nyss gråta.
Det är en mental-brakedown dag idag.
Nu ska jag åka till Åker!
Hejdå
Publicerad 2009-03-08 13:24:20 i Ida,
Ett samtal mellan min lilla familj vid matbordet.
Pappa: Vad ska du göra ikväll Malte? Vad skulle alla tjejerna göra ikväll?
Malte: Dom skulle ha tjejkväll..
Pappa: Men va med dom då, det tror jag dom tycker är kul!
Jag: Vadå vad gör alla killarna då?
Pappa: Dom är borta på match.. Så ring tjejerna Malte!
Malte: Jaa alltså dom har redan sagt att jag får vara med men jag vet inte..
Elin : Oooh, värsta pimpen Malte!
Pappa: Hahaha "pimpen"!
Mamma: "Pimpen", det uttrycket har jag aldrig hört..
Elin: Meh, typ Malte har alla tjejer för sig själv..
Mamma: Jahaja. "Tuppen i hönsgården" skulle jag säga..
Publicerad 2009-03-06 17:37:48 i Ida,
HEJSAN!
Idag måste jag säga att jag är på ett strålande men tillbakadraget humör.
Ingen dag är den andre lik, och det är väl tur. Hur kul skulle livet annars vara tro?
Idag så kom jag på att jag skulle ta bussen sju minuter innan den gick. Hade gått, för med min snabbhet så springer man lätt ner på en minut. Problemet var att jag låg ganska naken och ofixad i min säng och kollade runt på facebook.
Men hör och häpna, jag hann!
Av detta så kan man nog dra slutsatsen att jag är en väldigt snabb och effektiv person som gillar utmaningar.
Jag övar lite till mitt CV...
Hehehehe.
Nu är det i alla fall fredag, och förut så var fredag alltid likamed fest och skoj på ett eller annat vis.
Fredagar numera är en dag då jag kan slappna av, luta mig tillbaka och titta på Let's dance.
Haha skoja. Jag hatar Let's dance.
Däremot så har jag på senaste helger utnyttjat ordet "chilla" mer än någonsin.
Och så blir det även ikväll.
TREVLIG HELG!
Publicerad 2009-03-04 18:51:42 i Ida,
Jahajaa.
Här sitter jag igen. Ska strax dela in kvällen i min blockmetod. Får se hur det går den här gången!
Det är iallfall judendom som står på schemat, och om jag ska vara ärlig så finner jag inte denna religion speciellt intressant. Buddhism är ändå kul för där kan man filosofera och tänka och det dom tycker är faktiskt lite logik i. Men det här, jag vet inte...
Sitter och lyssnar på lite, jag vet inte hur man ska beskriva den, men lite nostalgisk musik. Inte deppig, och det är inte heller någon som påminner mig om gamla saker. Dem här låtarna har nog bara lite innehåll som får mig att tänka på många olika saker..
Typ som att vi någon gång som känns för evigheter sen skaffade tre halsband och kanske trodde att med dom skulle allt bara vara som vanligt och fortsätta på den vägen..
Eller att jag en gång för vad som är nu väldigt längesen satt på min altan kvällen innan en skolavslutning under ett täcke och smågrät ikapp med någon annan som jag trodde på något sätt alltid liksom skulle.. Vara där.
Eller en gång när jag låg sida vid sida på övergångsstället mellan dom två enda trafikljusen som Mariefred äger.
Ingen vidare depression över det här. Men det är så mycket som aldrig blir och varar som man tror ska göra det. Men jag tror att det är det som är lite av själva grejen.
Med livet.
Usch jag blev för seriös nu kände jag.... Ska komma på något kul att berätta........ Nehehe.
Nu ska jag läsa om knesset och kipahn och allt sånt. Det enda judendomen har är roliga ord.
Jag har slitit ut så många skor
i en stad där ingen längre bor
Publicerad 2009-03-02 13:17:13 i Ida,
jahaja.
Ännu en dag har passerat här på smid. Dom bara rinner iväg likt snön smälter ute på gatan.
Om det ändå vore så väl. Jag vill ha vår! Jag är redo! Jag är glad! Jag har vårkläder, några iallfall!
Måste ge mig ut och springa när jag kommer hem idag om det ska bli någon träning överhuvudtaget. När det är ljust.. För det finns ju tydligen nån våldtäktsman i en blå volvo i trakterna. I lilla Mariefred?
Vad händer då med världen...?
Jaja. Nu ska vi busa, hihi.
Publicerad 2009-03-01 18:18:07 i Ida,
Jag hörde alla viska om natten
Dom visste vad som hänt
Det som en gång vart mitt blev nu vårt
Och jag kände dina ögon den natten
Dom följde varje steg
Dom såg mig som någon annan
Och jag kände mig som det
Och jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar i nått jag lämnat, för länge sen
Du släckte alla ljusen den natten
Och det tände varje rum
Det vackra sa farväl och jag försvann
Du släckte alla ljusen den natten
Och jag minns varje sekund
Din sorg blev deras glädje för en stund.
Och jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Men om en vän kan viska och ett löfte brista, då går jag hellre hem
Kvar i nått jag lämnat
Du håller mig kvar i nått jag lämnat, för länge sen
För länge sen
Åh jag drömde om en framtid som glömmer
Och jag drömmer om en framtid utan dig
Och fast jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen i din hand
Så kan vänner viska och löften brista om och om igen
Håller du mig kvar i nått jag lämnat
Du håller mig kvar i nått jag lämnat, för länge sen
Publicerad 2009-03-01 15:18:05 i Ida,
Okeeeeeeeje.
Nu har jag precis bryggt kaffe för tredje gången. Har druckit upp en halvliter loka päron. Ätit fyra kiwisar. Loggat in på facebook 18 gånger. Lyssnat på Salem al fakir - twelve fingers ca 20 gånger.
Försökt att plugga ca... 1 gång.
BRA!
Bra ida. Vad hände med min blocktaktik?
Dela upp tiden?
Jag har ju iofs gjort det på ett sätt idag..
Men sen är det tyvärr så att det är magnesium i kaffe och det är ohälsosamt i för stora mängder. Man kan dö av för mycket vatten. Och jag hatar att spela sönder låtar.
Allt det här pekar just nu bara på en sak. Att jag borde......
Börja dricka te.
Hehe skoja.
Läsa om Kina och Tibet. SÅ var det!
Najs....
