IDA

It's my soul honey that's up at eighty

,

Publicerad 2011-08-31 20:27:25 i Ida,

Sitter här i soffan och funderar över varför människor tatuerar in så meningslösa saker på sin kropp? Sitt namn tillexempel? Jag menar alla vet ju redan vad man heter. Och om någon inte vet så är det ju inte så att man visar upp sin tatuering istället för att presentera sig. Kanske är det ett sätt att visa att man älskar sig själv? Men ändå, meningslöst. Eller människor som tatuerar in textrader som alla andra också gör. Lite så där låtsasdjupt ni vet?
"carpe diem"
"no regrets"
veni vici blablabla"
"love"
"hope"
"Rasmus" Hehehehehe....

Jobbigt att leva upp till allt det där. Då måste man ju verkligen fånga dagen. Och göra allt utan att ångra sig. Tro så mycket på kärleken och alltid ha hoppet runt hörnet. Jaja. Bara vad jag tycker, man får tatuera in vad man vill.
Jag skulle i alla fall tatuera in någon lite mer meningsfullt. Typ "don't live in the past, not in the future, the time IS NOOOOW"...
Hehehehehehe.

Vi är i alla fall i Umeå nu, jag och Rasmus. Har sett nästan allting och börjar göra oss hemmastadda. Skriver mer snart igen!

KRAAAm

what a beautiful life we have found here tonight

Publicerad 2011-08-02 19:47:31 i Ida,

Alla somrar vi knutit tårna runt grässtråna i den gröna marken för att se om de lossnar samtidigt som vi hela tiden visste allt. Allt om alla saker som har en första gång och ett slut och kanske hade en början flera gånger om. Varenda hörn är upptäckt och använt medan en del bara åkt förbi det i all hast utan att fundera vidare. Titta lite närmre och se alla de gånger vi badat i mörkret, knackat på dörrar vi inte fick eller hällt ketchup i brevlådor bara för att. För att få komma ihåg dem med ett leende istället för att bara se brevlådor med en "ingen reklam tack"- skylt på.

Har ni åkt förbi alla busshållsplatser vi planerat måla om fint röda, där vi med pirr i magen har träffat människor för första gången och istället med gråt i halsen sagt hejdå för en sista? Alla inristade saker innehållande kryptiska bokstäver i gymnastiksalens bänkar eller för höga skratt när ni ska sova, har ni hört och sett dem?
Alla har åkt iväg och kommit tillbaka och åkt iväg igen. Lämnat varandra med gråt i ögonen och sagt vi ses snart igen, för det gör vi. Tre minuter susande cykelturer för en kram eller frågor om igår eller om ikväll, eller bara för lite smågodis en trist kväll i oktober.
Alla krusningar på Mälaren räcker inte till för allting som hänt här och där, inte heller grässtråna vi försöker lossa med tårna samtidigt som vi jagar mygg i hopp om att inte behöva gå hem för tidigt. De ska inte få förstöra något, det ska ingen eller inget få göra någon gång.

Om

Min profilbild

Ida

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela