IDA

It's my soul honey that's up at eighty

Come let go

Publicerad 2012-11-07 13:07:37 i Ida,

Jag har fasat över att börja läsa historiakursen vi ska ha. Men när jag började läsa lite, igår typ, så blev jag ganska lycklig. Det handlar inte om en massa kungar och deras barn och krig de var med i, än så länge i alla fall. Det handlar om rasism och islamofobi. Det är precis det här jag behöver! Jag behöver lära mig mer för att kunna argumentera ännu bättre mot människor med främlingsfientliga åsikter.

Dock kan jag mitt upp i allt jag lär mig känna mig lite uppgiven. För att det finns så mycket problem och orättvisor att det nästan hade känts bättre att inte veta om dem. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med allting jag lär mig? Det är supermycket och jätteintressant och bra, men vad ska jag göra med all denna kunskap?

Hahaha, jag låter så otroligt smart nu. Jag har kanske till viss del lärt mig många saker som andra gjorde på samhällskunskapslektionerna på gymnasiet. Tyvärr var jag för trött av all handboll min kropp spelade för att orka lyssna då.
 
På tal om handboll så var jag på Röda Korset igår och träffade några nya medlemmar som börjat. Och efter vårt möte så säger en tjej från Kalix att hon känner igen mig och undrar om jag spelat handboll? Så coolt, eller hur? Hon sa att hon kom ihåg hur de mötte IFK Mariefred <3 i Katrineholmscupen ett flertal gånger. Ändå lite häftigt tyckte jag, hur gamla var vi då liksom? Jag tänkte också lite på handboll när jag gick hem i ett frostigt Umeå. Handbollen har nog varit det enda som jag riktigt kan säga att jag alltid känt mig säker i och med. Jag var aldrig nervös över att jag inte skulle duga eller räcka till eller inte kunna göra mitt bästa. Det var bara så enkelt, springa passa skjuta och försvara. De gånger jag hade dåligt självförtroende var nog bara på Riks och när vi åkte till Spanien. Men då var det också en helt annan konkurrens, plus att jag då inte riktigt ville längre.
 
Hmm ja det var ju en skojig liten reflektion. Annars så har jag typ lite lov den här veckan och har det faktiskt hur bra som helst. Trodde att jag skulle få en väldigt stor rastlös ångest men detta har faktiskt inte hänt än. Istället mediterar jag i soluppgången och lyssnar på delfinläten.
 
I helgen kommer Elin och Pao hit och det ska bli så kuuul att jag blir så pirrig i magen att jag inte kan sova på kvällarna! Antar att jag kanske tycker att det ska bli lite lite roligare än de tycker, men det är väl för att de liksom aldrig varit här och att jag får visa mitt ena hem. Skumt men skoj!
Nu ska jag fortsätta läsa, hoppas att ni mår bra och nöjer er med ett lite halvtrist blogginlägg idag.
Hejdå!
Kommentarer (3)

these waters

Publicerad 2012-10-26 17:05:15 i Ida,

Jag har alltid tyckt om att bada, bada och simma och flyta omkring över och under ytan. Det är inte så att jag badar när det är jättekallt och tycker att det är behagligt, men när temperaturen är perfekt så finns det inte så många saker som får mig att känna sådant välbefinnande som havet och vattnet gör. Jag vet inte vad det är. Kanske att tyngdlösheten hjälper till att släppa  ner tunga axlar och vattnet sköljer bort alla intryck som annars fastnar så lätt på huden.
Eller så är det väl bara så att det är enkelt där i vattnet, antingen så simmar man och håller sig över ytan eller så sjunker man och drunknar. Det är inte mycket svårare än så, och ibland skulle jag önska att det var så lätt som det är i havet på land också.
Kommentarer (2)

fredag

Publicerad 2012-10-19 15:30:00 i Ida,

I förmiddags så bestämde jag mig för att ta en springtur. Eller jag bestämde det redan igårkväll, men hur som helst så begav jag mig ut i regnet runt klockan 11. Det ligger ett skogsområde precis mitt emot där vi bor och där finns det olika springspår, så jag skulle springa där. Det kallas förresten för I 20 eller nåt sådant, tror det har nåt med försvarsmakten att göra. Aja jag vet inte. Nåväl. Jag kom dit och började springa med hög musik i öronen på en ganska lång raksträcka.
 
Efter ett tag ser jag en vit skåpbil komma körandes mot mig, och efter den en polisbil med blåljusen på och blinkandes. Först blev jag lite förvånad över att det överhuvudtaget körde bilar på den vägen, eftersom att det mer är en stig än en väg. Även om den är ganska bred så brukar det mest vara människor som går eller cyklar där.
 
Efter att jag hade fått syn på bilarna så kom de närmre och närmre mot mig, och jag sprang ju på vänster sida och de åkte ju på samma sida fast åt andra hållet liksom. Det som var konstigt var att de inte åkte så snabbt, och när jag tog ur hörlurarna ur öronen så lät inte heller polisbilen utan den blinkade bara. De gjorde inga särskilda tecken eller så åt mig så jag sprang vidare... Tills de hade passerat mig och stannat en bit bakom mig. Då hoppade helt plötsligt de båda poliserna ur sin polisbil, drog upp sina vapen och skrek åt den vita skåpbilen "Hoppa ur bilen, hoppa ur bilen!!" (eller något liknande). Då slog såklart min nyfikna och ängsliga sida till. Jag lyssnade lyhört och poliserna sa än en gång "Hoppa ur bilen!!!!" till människan i den vita skåpbilen.
 
När jag hörde det här och stannade för att titta bakåt och ingenting hände, blev jag helt plötsligt livrädd. Det var ingen som gick ut ur skåpbilen. Poliserna stod där med sina läskiga pistoler men ingenting hände. Då började jag fundera på vad jag skulle göra. Med fruktan för mitt liv sprang jag in på en liten liten stig i skogen och satte mig på huk. Jag lyssnade och väntade på att poliserna skulle ta denna antagligen otroligt farliga och brottsliga person som körde den vita skåpbilen här inne på skogsvägarna. När jag satt där i dungen så hann jag tänka att jag inte borde ha sprungit idag. Nu skulle jag ju säkert bli tagen som gisslan och bli bortförd eftersom att brottslingen inte lyssnade på poliserna och antagligen snart skulle få syn på mig i min illröda collegetröja bland löven. Då skulle hen säkert springa åt mitt håll och föra bort mig i sin vita skåpbil.
 
Nåväl. Efter kanske tre minuter hörde jag en ny polisbil komma. Denna hade faktiskt sirener på, så jag hörde den på långt håll och tackade gud för att det kom förstärkning. Den närmade sig mitt lilla gömställe inne på sidostigen och parkerade exakt där stigen börjar. Två poliser klev ur bilen och de såg att jag satt där inne på huk. Men de sa ingenting?

Jag väntade lite till i hopp om att de skulle rädda mig. Men ingenting hände, de stod bara lutandes mot bilen och spanade bort mot den andra polisbilen. Då reste jag mig försiktigt och frågade lite lugnt "Eeeh ursäkta? Är det okej eller?" och pekade bort mot brottslingen och polisbilen. Vet ni vad som händer då då? Skäms nästan för att skriva det. Men jag ska göra det ändå så att ni får ett slut på denna spännande historia.

Jo, den ena polisen tittade leendes på mig och svarade "Jaaadå, det är bara en övning!"............
..........Jaaa men så bra. Tack för att jag i några minuter trodde att jag skulle dö.
Det sa jag såklart inte. Jag stammade tillbaka något i stil med "ehe jahaja en öövning..".
 
Sedan sprang jag vidare, lite smått generad och jätteblöt av allt regn.
 
Hoppas ni mår bra och har en bra fredag!
Kommentarer (6)

backstreets

Publicerad 2012-10-18 19:49:00 i Ida,

So I could call you baby I could call you, damn it, it's a one in a million
Oh it's the rolling of your spanish tongue that made me wanna stay

Kommentarer (0)

coconut skins

Publicerad 2012-10-08 14:35:00 i Ida,

Jag har haft så svårt att somna om kvällarna under de ca två senaste veckorna. Det är jättejobbigt, och det påminner mig om när jag gick i nian och ettan på gymnasiet och låg vaken hela nätterna utan att kunna somna. Jag kommer ihåg att mamma brukade, i alla fall i nian, ge mig massage typ flera kvällar i veckan så att jag skulle somna lättare. Jag kommer inte ihåg ifall jag somnade lättare, men att jag just kommer ihåg det så väl känns fint.
 
Nåväl, jag vet inte varför jag skrev det här. Men det är så många konstiga saker jag funderar på innan jag somnar som verkar helt normala så där klockan halv ett. Igår tänkte jag till exempel på hur många ägg jag äter. Kanske nästan två per dag, det blir 14 per vecka, och 56 på en månad. Tänker jag rätt nu? För i så fall äter jag typ 670 ägg på ett år?
 
Får ångest nu. Det är jättejättemånga!
Kommentarer (3)

fredag?

Publicerad 2012-10-05 13:31:00 i Ida,


SÅHÄR känner jag mig just i denna sekund. Men det är inte det värsta. Det värsta är att såhär har det känts hela denna vecka. Jag, datorn, soffan och min roliga kurslitteratur har varit ett. Dock har vi inte varit ett i harmoni, utan snarare i frustration och uppgivenhet.

Jag har försökt att få Rasmus att tycka synd om mig. Det har inte alls fungerat, istället har jag känt att han har blivit lika frustrerad på mig som jag är på min hemtenta. Denna trevliga lilla spiral har slingrat runt sig här hemma under veckan.
 
Nu sitter jag i alla fall med referenslistan och orkar inte läsa igenom den, antagligen sämsta, inlämningen jag har skrivit i hela mitt liv. Typ. Men det har faktiskt inte varit så lätt, ska jag säga till mitt försvar. Jag är inte uppväxt med att prata om politik, välfärd och allt annat som rör Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. Jag har aldrig intresserat mig för detta då jag typ inte förstått hur allting hänger ihop i Sverige. Så jag får väl se den här inlämningen som någon slags lärdom och se fram emot att jag kommer få lära mig ännu mer när jag kommer att få göra en rolig komplettering om två veckor.

Men som sagt så är det fredag och jag ska strax skicka in dessa få sex sidor som jag velat gråta ner under hela veckan. Tyvärr är de ju inne i datorn och är svåra att förstöra med tårar.
 
Jag saknar er där hemma och hoppas att ni har lite finare väder än det är här i Umeå idag. Jag hoppas också att ni får en bra helg, FÖR DET SKA JAG HA! Jag är nämligen helt ledig och imorgon ska jag fira det med att göra någon rolig hallondrink och prata bort hela kvällen. Kanske dansa lite, kanske skratta lite, kanska vakna på söndag och önska att det snart blir fredag igen. Vad vet jag.
NU ska jag i alla fall göra klart det här, och efter det ska jag röra på mig för nästan första gången denna vecka.
HEJDÅ!
Kommentarer (2)

Life is life

Publicerad 2012-09-13 20:28:25 i Ida,

Jag har haft så roliga dagar nu i snart två veckor. Dansat och skrattat hela nätterna, skrattat åt nätterna på dagarna och så vidare. Samtidigt har det också varit lite kaos med allt, kartonger står här och var och det har varit lite svårt att hinna med. Det är ofta det känns som att jag inte hinner med, jag vill hinna med så mycket och helst precis allting av det som gör mig glad. Jag längtar till Asien-doft och klimat just ikväll, sand i lakanen och högt ljud av syrsor som spelar. Bussar som åker livsfarligt snabbt och en vardag där man inte så ofta behöver titta på klockan. Jag är lite rädd för att jag inte ska hinna med att åka tillbaka på väldigt länge, att det ska gå så länge att jag glömmer bort hur det luktar.
 
Men sen är det klart att man inte hela tiden kan vara orolig över att inte hinna med allt man vill, för då kanske det blir någon omvänd effekt och helt plötsligt har man skaffat en pool och solarielampa utan något som helst sug efter att åka bort någon mer gång i livet. Det viktigaste kanske bara är att veta att man vill, att man ska och att bara små tankar om vissa saker aldrig kommer sluta ge en varma hjärtklappningar. Det är som när jag tänker på ifall jag någon gång skulle sluta bli varm i kroppen när jag tänker på er där nere i mitt lite sydligare hem. Då kanske det har blivit så att vi helt plötsligt blev tvungna att anstränga oss så mycket för att någonting starkt inte längre fanns kvar.
 
Men jag vet ju att det är så mycket starkt och varmt och hjärtklappnings-framkallande som finns kvar i mig än, att det kommer ta en himla lång tid för att få det att försvinna.
 
http://www.youtube.com/watch?v=3175S9wNmEA
Kommentarer (2)

Great expectations

Publicerad 2012-09-10 09:41:24 i Ida,

Här går jag och jag, bredvid varandra och tänker att det var längesedan vi sågs. Hur har du haft det med allting och är det något som är annorlunda än sist? Det är inte så ofta vi hinner vara bara vi numera, och jag vet att vi väljer att ha det så för att det är ganska enkelt då. När vi är på olika håll får vi en lagom dos av oss själva och ingenting blir så där överväldigande som det ibland kan bli. Men igår när vi var ute och gick kände vi så där som det är svårt att förklara för någon annan. Alla björkars gulgröna löv glittrade i solen och vi lyssnade på en massa fin musik. Vi andades in höstluft och insåg att nu kommer den igen, den underbart hatade - kanske överdrivet hatade - hösten.
 
Men vi skakade hand på att hösten blir bättre för varje år som kommer och att det inte alls känns som att vi måste hålla ut några månader tills våren kommer igen. Under sommaren så har det känts som att vi kommit på att de flesta av alla dagars timmar är ganska härliga och det finns oändligt fler och större problem andra människor har än vi.
 
Det finns fortfarande saker som tåls att diskutera och det kanske inte alltid är okej att tillåta sig tänka på vissa sätt. Men vi rör oss framåt och mer än någonsin innan känner jag att vi trivs ihop ensamma, planlöst promenerande med musik i öronen och kylig luft i lungorna.
 
 
Kommentarer (1)

Let your memories grow stronger and stronger

Publicerad 2012-08-29 10:50:39 i Ida,

It started out as a feeling
Which then grew into a hope
Which then turned into a quiet thought
Which then turned into a quiet word

And then that word grew louder and louder
'Til it was a battle cry

I'll come back
When you call me
No need to say goodbye

Just because everything's changing
Doesn't mean it's never
Been this way before

All you can do is try to know
Who your friends are
As you head off to the war

Pick a star on the dark horizon
And follow the light

You'll come back
When it's over
No need to say good bye

You'll come back
When it's over
No need to say good bye

Now we're back to the beginning
It's just a feeling and no one knows yet
But just because they can't feel it too
Doesn't mean that you have to forget

Let your memories grow stronger and stronger
'Til they're before your eyes

You'll come back
When they call you
No need to say good bye

You'll come back
When they call you
No need to say good bye
Kommentarer (0)

Glad och lite irriterad

Publicerad 2012-06-28 20:25:34 i Ida,

Hej!
Jag har klippt mig litegrann, tyckte att det var på tiden! Har alltid känt att en kortare frisyr skulle rama in mitt runda ansikte bra!
Hoppas att ni, mina få bloggläsare mår bra!
Jag mår i alla fall bra och känner mig faktiskt väldigt lycklig den mesta av tiden. Snart kommer Rasmus hem från Umeå också och det ska bli kul!


Det enda som möjligen gör mig olycklig är all vardagsrasism som dyker upp titt som tätt på internet. Speciellt dyker den upp på Facebook i form av bilder, länkar, kommentarer och statusar. Och det gör mig så himla arg och så himla ledsen. Härom veckan fanns det en bild på några människor från Mariefred som satt och heilade på "skoj" mot kameran. En annan person länkar artiklar från den rasistiska tidningen "Fria Tider" där våldtäkter utförda av människor med annan etnicitet än vi i Sverige har beskrivs. Och nej, jag försvarar inte våldtäkter, absolut inte. Grejen är bara att det ständigt dyker upp dåliga saker som är gjorda av människor från andra länder. Men aldrig något som gjorts av etniskt svenska människor. Att bara se saker från ett håll, att hela tiden påstå att människor från andra länder inte hör hemma i vårat land, grundat på några få som begått brott, gör mig ledsen.


En annan bild cirkulerar också där en kvinna har på sig en så kallad "Burkini" och sitter vid vattnet i ett badhus. Vid sidan av bilden följer kommentarer som får mig att undra hur människor har kommit att bli så elaka som de faktiskt verkar utge sig för att vara. - Islam fördöms, kvinnan borde "ta seden dit hon kommer", burkinin är ohygienisk, osv. Värst av allt är att kvinnan som lagt upp denna bild på Facebook har mött en kvinna iklädd en burkini som på bilden, i hennes badhus. Hon har talat med personalen om att det är en förlämpning att vistas på samma badhus som den muslimska kvinnan. Den muslimska kvinnan förolämpar tydligen västerländska kvinnor med den ideologiska grund hon utgår från. Efter att hon har talat med personalen så har kvinnan med burkini inte setts till på badhuset på ett tag.


Hör ni hur detta låter? VARFÖR är det så svårt för människor att se saker från olika vinklar och perspektiv? Allt är inte bra eller dåligt, utan det ligger ofta mycket mycket mer bakom som man måste sätta sig in i för att förstå andra kulturer, religioner och normer.


En viktig sak att tänka på när man talar om kvinnoförtryck inom islam tycker jag är hur våra egna västerländska normer ser ut. Vi kvinnor i, låt oss säga Sverige, lever väl i så fall också under ett visst "förtryck". Inte skulle vi raka benen, raka oss under armarna och alla andra ställen om inte detta var något som ansågs rätt för kvinnor i vårt samhälle att göra? Inte skulle vi sminka oss, ha på oss för tajta kläder, spendera mer tid framför spegeln än män i de flesta fall gör. Om detta nu var så normalt, varför gör inte männen alla dessa grejer också? Innerst inne tror jag inte att vi gör detta för oss själva, även om normerna är så internaliserade i oss att vi gärna vill påstå det. I grund och botten är det för att behaga andra, och i majoritet just män.


Trots att västerländska kvinnor i stor utsträckning rättar sig efter normer är det ingen som vill utesluta dem från samhället. Just för att dessa normer är normala för oss. Men kvinnor i exempelvis burka och slöja, det är absolut inte okej för vissa människor. De om några ska inte få tillhöra vårt samhälle om de väljer att ha detta på sig.
Jag säger inte att kvinnoförtryck inom islam är rätt. Men det är inte kvinnornas fel. Lika lite som att det är västerländska kvinnors fel att de rakar benen. Jag gör ju också det.


Jaja, skulle kunna babbla på om detta hur länge som helst. Det sista jag vill säga är att vi måste ifrågsätta dessa människor som sprider sin rasism lite varstans. Blunda inte utan ifrågasätt, be dem förklara och försök få dem på andra tankar. Även om jag ibland tror att dessa personer inte har så mycket annat för sig än att dela upp människor i Vi och Dom och sedan ösa ur sig massa dåligt som antingen handlar om okunskap eller osunda värderingar och dåligt mående.


Nu blev det långt!
Hejdå!!
ps. Jag har inte klippt mig!
Kommentarer (4)

the doctor in me

Publicerad 2012-06-05 13:11:14 i Ida,

Heello!
Jag är så lycklig just i detta nu! För att jag bara kan sitta här och inte göra någonting utan att ha dåligt samvete. Behöver inte plugga för det kan jag göra ikväll. Behöver inte träna för det har jag redan gjort. Behöver inte laga mat för det har jag också redan gjort. Och så vidare.

Nu är det ynka två och en halv dag tills jag åker hem. Sjukt!! Men skoj. Ska bli skönt att jobba och få lite pengar. Dock kommer ju inte dem förrän i juli, så vet inte riktigt hur jag ska klara mig. Dessutom har jag funderat på ifall min pappa eller mamma ska få ansvara för mitt sparkonto så att jag inte tar pengar där ifrån lite titt som tätt. Säger man titt som tätt? Haha det lät lite skoj nu när jag skrev det.

Nåväl. Det är fint väder här idag och jag har varit ute och gått med Emelie. Som ska lämna mig i höst för Australien!!!!!!!!!!!!!!!!!! Men hon kommer ju tillbaka.

Annars så händer det inte så mycket här, jag måste börja packa ner allting i kartonger, orkar inte riktigt börja bara...

Ses snaart!
Puss o kram
Kommentarer (1)

islands and shores

Publicerad 2012-06-01 09:36:36 i Ida,

Ju äldre jag blir desto mer tycker jag om människor. Det spelar ingen riktig roll hur de är, bara dem gillar att vara sig själva. Jag har träffat så många personer jag nog aldrig skulle funderat på att umgås med när jag gick i gymnasiet. Då kändes det väldigt viktigt att få umgås med människor som liknade en själv. Vad skulle man annars prata om?

Det är så roligt, att jag träffat människor som på så många vis är så mycket mer annorlunda än jag själv är. Men alla jag lärt mig att tycka om här uppe är så mycket sig själva. Det är nog det jag uppskattar mest. Så länge vi är oss själva, är genuint intresserade av att lyssna på vad andra har att säga och är snälla, så är det bra så.

Och så kommer den här tiden på året igen, som jag älskar men som ändå alltid innehåller massa hejdå. Hejdå till människor jag så gärna hade velat lära känna bättre och pratat med i höst också. Men det är ju lite så där med vissa relationer, de är ganska ytliga men inte alls på ett ytligt sätt, utan de har helt enkelt inte hunnit bli så djupa än. Det är det tiden är till för, och tid finns inte alltid till att hålla fast vid alla saker man skulle vilja hålla fast vid. Det är det som är lite sorgligt, jag kan få lite ont i bröstet när jag tänker på alla mina fina gamla gymnasievänner som jag knappt pratar med längre. Men ni finns kvar ändå, bara inte på samma sätt som vissa människor alltid gör.

Glad fredag!

Kommentarer (2)

friday

Publicerad 2012-05-25 09:52:46 i Ida,



Hej på er! Här sitter jag och smajlar lite finurligt! Ser ni att jag har blivit lite brun? Man kan nämligen bli det här i Umeå också!

Idag så börjar brännbollsyran! Det ska bli skojigt. Fast jag ska inte spela, bara sitta på en filt och dricka öl och ha det bra. Denna vecka har varit intensiv men rolig. Jag sprang vårruset igår, hade paniktränat två dagar innan för att försöka komma under 25 minuter. När jag kom i mål så hade det gått 25 minuter och TIO sekunder. Lite irriterande. Men men, Malte, kan du slå det tro?

Annars så har b-uppsatsen gått något framåt och det har varit soligt och fint. Jag blir så himla glad och pigg när det är sol att jag är helt utmattad på kvällarna. Det liksom spritter i hela kroppen varje sekund. Det går dock ut över de dagarna när det inte är sol. Som i tex. tisdags tror jag det var. Eller nej, onsdags förresten. Heelt död var jag. Men men, det är skönt med sol i alla fall.

Snart ses vi där hemma, jag ska faktiskt snart ner och boka biljett hem och sedan ska vi åka till Mariehemsängarna där brännbollen är. Ha en bra helg! Malte, om du läser, kom ihåg att det är mors dag på söndag!

Puss o kraam
Kommentarer (1)

Om att känna att man inte duger

Publicerad 2012-05-21 14:24:25 i Ida,

Precis som rubriken lyder så har jag funderat på det här i några dagar. I lördags var jag på efterfest och när klockan slog ungefär fyra funderade vi också över det här. Varför vi ganska ofta känner att vi inte duger. Jag vet i och för sig inte hur det är för alla, men det är så för mig i alla fall.

Det är svårt att ha någon slags balansgång i livet där det känns som att allt man borde göra blir gjort och allt som inte borde göras inte blir gjort. Istället blir det ofta tvärtom och känslan av att gungbrädan ligger stenhårt åt ena hållet kommer. Det kan väl kanske mycket väl vara så att man inte är riktigt säker på vad man borde göra. Men samtidigt, var kommer då det lilla kravet från? Vem har sagt att man måste veta, att man måste gå med bestämda steg rakt framåt och le mot alla man möter?

Vi har läst lite om det här, eller ja, något liknande. "Den sociala karaktären" är den karaktär som passar bäst in i samhället vi lever i. Vi har en psykologisk karaktär som helt enkelt är vår egna personlighet från början. Men vi får hjälp av institutioner, människor och normer för att internalisera den sociala karaktären i oss för att bli bättre rustade för samhället. Ett exempel vi ofta pratade om var till exempel att alla människor borde vilja jobba.

Så det kanske handlar lite om att den sociala karaktären är lite svårare för en del människor att ta till sig då? Även om man vill jobba eller vad det nu kan tänkas vara man borde vilja, så är det svårt att vilja alla fler saker man borde vilja. För det är ju lite så, att samtidigt som man pluggar ska man ha ett extrajobb, få godkänt på alla tentor, försöka ha rutiner, umgås med människor, vara social och trevlig, göra någonting nyttigt, hinna med att vara ute varje helg utan att få ångest över det, laga mat, vara spontan och allt det där andra.

Det är så, att det är svårt även att ha mycket ledig tid. I alla fall för någon som ibland har svårt att känna att den duger. I jämförelse med alla andra som hela tiden duger. Det kanske är det det hänger på, att man helt enkelt inte kan jämföra sig med människor därför att man har så himla olika egenskaper och syn på saker.

Det här är väl inget världsproblem men ibland är det lite dumt tycker jag.
Kommentarer (0)

fredag

Publicerad 2012-05-18 18:59:14 i Ida,



Hej hej!
Glad fredag på er! Vet att ni kanske har saknat Rasmus lite så han fick vara med på bild tillsammans med mig. Fina vi är va? Min webcam gör oss lite gråa men annars ser vi ut såhär. Nu ska vi på middag och imorgon ska jag sola och dricka vin för jag orkar inte skriva något på vår b-uppsats. Hela livet hänger ju inte på en b-uppsats liksom.
Nu ska vi gå, hejdå!
Kommentarer (2)

långa vägar

Publicerad 2012-05-05 20:06:31 i Ida,

Världen målar med färger och färgar av sig på alla miljarders människor med tillhörande känslor. Det finns perioder när leenden är få och musiken är låg, svarta blickar ser ner i gatan och solen gömmer sig av rädsla. Blickar är gröna med avundsjuka virvlandes runt i munnen och förgiftar människors öron. Folk dricker bubblande rosa saker, skrattar så högt och slänger huvudet så långt bakåt i samma andetag. För ett litet tag är hela luften koboltblå och röda blickar syns och känns, ända in i hjärtat. Och som ni vet så är det hjärtat som bestämmer över alla leenden och skratt..


Kommentarer (1)

måndag

Publicerad 2012-04-30 16:06:35 i Ida,

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/hogkansliga-pejlar-in-vagor-i-luften_7074009.svd

Denna artikel var en av de mer intressanta saker jag läst på länge. Läs den så ni förstår vad jag skriver om!
Jag känner igen mig så tydligt i vissa saker som står. Eller så kanske jag bara inbillar mig, vad vet jag? Vissa saker som skrivs tycker jag i alla fall händer mig rätt ofta.

Typ när vår granne skällde ut oss i tvättstugan för att vi drog ut tre minuter över tiden. Får sådana obehagliga känslor i kroppen när människor skäller på en för sådant som egentligen inte behöver skällas på. Mår jättedåligt.

Eller när vår lärare Ulrika förra veckan sa att vi i klassen verkade lite trötta och oengagerade och att vi skulle tänka på det till nästa gång. -Tyckte så synd om henne och hade dåligt samvete i typ två timmar efteråt.

Eller när jag såg en livekonsert med The Ark härom veckan och sista låten var "calleth you cometh I". Usch vad jag började gråta, det var så fint!

Och igår när jag såg på ett naturprogram och man fick se världen från fåglarnas perspektiv. De hade typ satt fast en kameror på olika fåglar tror jag. Så himla fint. Skulle verkligen vilja vara en fågel om jag fick välja ett djur.

Hur är det för er?
Glad valborg!
Kommentarer (1)

Hört på Pressbyrån

Publicerad 2012-04-18 09:11:44 i Ida,

Två tjejer och en kille i 15-16 års-åldern står bredvid mig vid tidningshyllan på Pressbyrån och läser upp rubriker och citat från olika tidningar.

Den ena tjejen läser upp ett citat från ett tidningsomslag sagt av en kvinna; "Jag är kär i en 20 år äldre..... Kvinna"
De andra två vännerna svarar; "Eh ja, det var ju.... Speciellt"
Den ena tjejen säger till killen; "Ska inte du gå bort dit? (Pekar mot hyllan där alla porr-och biltidningar finns)
Killen; "Vad menar du?"
Tjejen; "Jag tänkte att du nog gillar hyllan där borta mer än den här, hihi".

Kommentarer (0)

stresssss

Publicerad 2012-04-16 17:01:35 i Ida,



Hej!
Ser ni?! Inte kaffekoppen, utan min hand? Och mitt ansikte? Har dessa två saker samma färg?! Nej! Min hand är ju likblek och mitt ansikte är rött. Jag tror att det beror på att jag har varit ute och gått med min vapendragare Emelie i två timmar idag. I soliga Umeå. Sen när jag kom hem så smög sig brännan på.. Nu du Elin! Nu är jag snart ifatt! Även om det nu ska bli snö imorgon men den lilla detaljen måste man ignorera..

Ojojoj, den här veckan är så FULL med saker! Därför har jag skaffat en kalender. Anna tyckte att jag såg mycket viktig ut idag när jag tittade efter en tid i kalendern till att skriva vår examination. Idag ska jag tillexempel till Bris, imorgon ska jag gå i skolan och skriva på kontrakt för en ny lägenhet (wohooo! vi har fått en!), på onsdag ska jag på en intervju, på torsdag ska jag vara med på någon utbildning för att kunna nolla nya studenter i höst... PLUS att jag ska laga mina hål hos tandläkaren. Ajajaj.

Men sen är det fredag! Då blir livet lite lugnare igen. Nu måste jag rusa. Hejdå!
Kommentarer (2)

music when the lights go out

Publicerad 2012-04-15 01:10:54 i Ida,

God natt god natt!
Här sitter jag och orkar inte gå och lägga mig. Några vänner har precis åkt hem och jag sitter och tittar på Indien-bilder. Fick en plötslig längtan efter värme då det varit snöstorm här idag. Igen. Men nu tänker jag att det borde vara den sista innan sommaren. Så det så.

Annars så mår jag braaaa men saknar alla där hemma lite. Saknar alla som känner mig. Hmm ja det där lät ju lite självklart men när man sitter och tittar lite på internet så slår det mig hur många som jag har känt i hela mitt liv. Min familj, min släkt, mina kompisar, mina kompisars föräldrar. Ja men typ hela Mariefred? Jag är ju så känd?
He-he, nejdå. Men jag har ju på något vis under alla 22 år jag levt gett en liten egenskap av mig själv till alla dessa människor. Några som vet vad som är "typiskt Ida" och som tänker på mig när de ser och hör och känner saker. Det är ju ändå lite fint, är det inte?

Tro nu inte att jag är sentimental, som jag brukar vara om kvällarna. Jag är riktigt glad faktiskt, bara lite funderig sådär. Känner lite kärlek till alla jag känt så länge. Och självklart till dem jag har lärt känna på senaste tiden.

Nu fattas bara riktig vår så Emelie kan ta med mig på alla Umeås uteserveringar och att vi kan anmäla ett lag till brännbollsyran. Och sen så är det soooommmaaaaar. Wohohooooo!

Nu ska jag sova, är alldeles för trött. Måste ju också förbereda mig för att ta hand om Rasmus som kommer vara bakis imorgon, män har ju en tendens att bli liiiite ynkliga vid sådana tillfällen.
Men först så vill jag säga grattis till mig älskade pappa, du är den bästa pappan man kan ha! Grattis grattis grattis! (klockan är ju trots allt efter tolv, vet inte vilket klockslag du är född på dock? Farmor?)

Godnatt!

Kommentarer (3)

Om

Min profilbild

Ida

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela