IDA

Likt seglare med vinden i håret skulle vi susa ned för de längsta cykelbackarna samtidigt som du höll dina händer över mina ögon. Det skulle vara jag som styrde men du behövde nog bromsa ibland, kanske när jag svänger för mycket fram och tillbaka. Kanske skulle vi hoppa av i farten ned i gräset och jag skulle där rita världskartan över din rygg med grässtrån. Göra fina linjer mellan alla platser vi varit på och du skulle skratta åt allting, både åt våra berättelser och åt att det kittlades av gräset.

 

And our minds were meant to sail