mja
Man ska vara så mycket. Glad och social, trevlig och utåtriktad, orädd och självständig. Man ska ta för sig, peka på vad man vill ha och sedan ta det utan att bry sig om det runt omkring.
Det är faktiskt så det är. Det har blivit någon typ av ram och om man är där lite utanför är man lite annorlunda och ingen kan sätta fingret på en. Alla konkurrerar på något vis om samma sak idag. Alla vill vara den som människor letar efter och ingen vill vara den som inte är den.
På något vis känns det som att alla inte riktigt får chans att bara vara sig själva. Det går inte riktigt när det finns så mycket man måste tänka på. Jobb och karriär och framtid, betyg och umgänge. Allt ska vara tiptop och stackars den som inte kan tala för sig själv, vad ska det bli av den?
Det finns människor och så finns det människor. Det finns första intryck och så finns det ett andra intryck. Idag känns det som om det är det första som räknas och om man inte prickar rätt på det så är det lite kört. Det är ju bara det att alla kanske inte är sådana människor som ger ett första intryck. Men dem är sådana som ger ett andra intryck om defår en chans. Och de som istället ger ett första kanske inte ens har ett andra. Men människor lever ändå länge på en bestämd uppfattning.
Lite så känns det som att det är just nu.
