IDA

Och mitt i tårar och snö så älskar man. Man älskar att komma in i värme och kärlek och man älskar att torka bort snöflingor ur ögonfransarna och skratta åt att vinterskorna läcker. Man älskar att hata och man älskar att det inte kan bli värre. Man älskar att vakna och tänka på kaffe och varmt vatten strilandes nedför kroppen samtidigt som man sluter ögonen. Man älskar att någonstans långt bakom håret kommer allting trots allt lösa sig. Varför skulle det annars gjorts en sång med just den titeln och varför skulle annars alla leva i 70 år och mer?

Man älskar att lyssna på en låt och känna att just när det bästa kommer är man ingen annanstans än just där, mitt i musikens finaste hjärta av toner och gitarrer. Man älskar att undra hur det skulle vara om man kände någon lite mer eller om man skulle gjort på något annat vis. Älskar älskar älskar att ha inspirerande samtal och få fina sms eller skratt i öronen. Man älskar att tänka på midsommar med sina bästa bästa vänner och man älskar att någon bryr sig och man älskar att någon ringer bara för att berätta något man redan vet.

Man älskar att springa tills benen inte orkar mer och man älskar känslan av utmattning och smaken av vatten. Man älskar blommiga mönster och färgglada kläder och att vinna.

Man älskar att drömma och hoppas och inse att allt kanske inte blir som man drömmer men något liknande kanske händer. Och sedan går man och lägger sig och älskar att känna sömnen sakta krama ens kropp och leda in en i märkliga fantasier och bearbetningar av dagar och år och minnen. Sedan vaknar man igen och älskar tanken på kaffe och att snart, snart snart snart kommer det bli vår men innan dess älskar man allt lite ändå, det går nog trots allt inte att låta bli..