IDA

Idag passar inte alls de versala bokstäverna i rubriken in med stämningen runt om mig. Helst skulle de vara små och kursiva, lika viskande som jag känner mig och helst i en svag ljusrosa färg som framhäver de små osäkra orden på bästa sätt. Det skulle vara så skönt om allting var lika självklart som månens böjda linjer när den är halvfull eller som att tussilagos förr eller senare alltid kommer i april.

Men allting är inte så och helst av allt skulle det vara skönt att vakna varje dag med viskningar i öronen om att det löser sig och att vad man än väljer kommer allting alltid gå bra, och någon dag kommer man träffa någon som kan sitta fint bredvid och vara precis lika tyst som man själv och tycka om precis samma karamellkungen- godisar.

Och varje steg man tar har en ton och ett litet ord och alla steg tillsammans blir musik och till slut blir det så många sånger att man blir lite förvirrad över hur rätt de alla har. De sjunger om så mycket man redan har tänkt men jag förundras ändå gång på gång att de kan träffa så rätt in i hjärtat hela tiden.
Hela tiden för varje litet steg man tar..

Oh, I'm falling
and nothing's working out
and what comes out from my mouth is nothing to worry to about
cause everything sounds miserable tonight
I haven't said too much, have I?
There are things you should keep to yourself
I haven't said too much, have I?
There are things you should keep to yourself
I haven't said too much, have I?
There are things you should keep to yourself