blood bank
Alla människor går med nedböjda huvuden nu, som om de försöker gömma sig för mörkret. Jag tror inte att det går att gömma sig, jag kom på det igår när jag låg i min säng och idag har jag blivit så glad fastän det har varit så mörkt. De fina människorna på mitt en-dag-i-veckan-jobb har skrattat hela dagen åt svenskans konstiga grammatik och sagt att min magar kurrar. Ena stunden berättar de om krig och flykt i skogar och nästa sekund skrattar de åt att de inte kan skriva på vårt språk. Sådana gör mig glad när det inte finns så mycket ljus överallt.
Jag vet inte om du känner det men jag känner det och jag blir ledsen över att det inte alls är sådär.. Sådär som jag inte ens kan förklara längre för jag har glömt bort hur det känns och hur det var och hur det till och med luktade. I och för sig har jag bytt parfym men jag borde ändå komma ihåg det för det luktade alltid på samma sätt när vi var påväg ut genom dörrar och trappor. På tal om det så var jag i ditt gamla trapphus för några veckor sedan och det kändes lite konstigt att jag praktiskt taget var där varje dag för två år sedan. Men allt ändras jag vet det.
Igår köpte mamma en deodorant till mig som jag hade i somras och idag så har det luktat precis som sommar hela dagen. Det är lustigt med dofter vad de påminner om saker, jag tycker om det fast samtidigt inte.
Om jag fick ge någonting till någon just nu så skulle jag ge en stor sol till hela min familj därför att vi skulle bli mycket gladare då. Det skulle nog alla i och för sig bli i världen.
Nu lyssnar jag på Can I hold you one last time och det vore inte helt dumt faktiskt men allting går ju inte att få här i världen.
Nu ska jag springa bort allt spring i benen och inte tänka på något, bara springa springa springa. Det är skumt att det ibland är det bästa som finns och ibland det värsta, beroende på hur jobbigt det är att andas. Men känslan efter är nog det bästa jag vet i alla fall tror jag, synd att man måste springa för att känna den..
Man kanske borde uppfinna någon slags gas som innehåller de endorfiner man blir hög på när man har tränat. Ja vad vet jag, det kommer säkert gå någon gång i framtiden om inte världen går under 2012 som Mayaindianerna har förutspått. Det är lite läskigt faktiskt tycker jag..
Jag vet inte om du känner det men jag känner det och jag blir ledsen över att det inte alls är sådär.. Sådär som jag inte ens kan förklara längre för jag har glömt bort hur det känns och hur det var och hur det till och med luktade. I och för sig har jag bytt parfym men jag borde ändå komma ihåg det för det luktade alltid på samma sätt när vi var påväg ut genom dörrar och trappor. På tal om det så var jag i ditt gamla trapphus för några veckor sedan och det kändes lite konstigt att jag praktiskt taget var där varje dag för två år sedan. Men allt ändras jag vet det.
Igår köpte mamma en deodorant till mig som jag hade i somras och idag så har det luktat precis som sommar hela dagen. Det är lustigt med dofter vad de påminner om saker, jag tycker om det fast samtidigt inte.
Om jag fick ge någonting till någon just nu så skulle jag ge en stor sol till hela min familj därför att vi skulle bli mycket gladare då. Det skulle nog alla i och för sig bli i världen.
Nu lyssnar jag på Can I hold you one last time och det vore inte helt dumt faktiskt men allting går ju inte att få här i världen.
Nu ska jag springa bort allt spring i benen och inte tänka på något, bara springa springa springa. Det är skumt att det ibland är det bästa som finns och ibland det värsta, beroende på hur jobbigt det är att andas. Men känslan efter är nog det bästa jag vet i alla fall tror jag, synd att man måste springa för att känna den..
Man kanske borde uppfinna någon slags gas som innehåller de endorfiner man blir hög på när man har tränat. Ja vad vet jag, det kommer säkert gå någon gång i framtiden om inte världen går under 2012 som Mayaindianerna har förutspått. Det är lite läskigt faktiskt tycker jag..
