IDA

Snart bland drömmar och fantasier och utan att vi vet ordet av det så vaknar vi upp varma i huden med kalla inombords och önskar att vi aldrig hade somnat. Eller kanske aldrig hade vaknat?
Fått stanna där inlindade i bomull och utan att någon som helst säger åt oss vad vi får drömma om eller icke. För det där kan inte ens vi själva styra, nästan inte ens lite tror jag.

Ni vet ibland har man försökt tänkt på en sak så mycket innan ögon faller ihop därför att man hemskt gärna vill få en hel natt med allt det där.
Och andra kvällar har man blockerat grejer som vill bygga små berättelser i huvudet om och om igen, för att sedan lite skamligt lyckligt återse dem när sömnen kommer.

Härom natten tillexempel. Jag vet inte om jag önskar att jag hade fått på mig skorna eller att det var bra att jag inte fick det och inte hann springa efter nerför gräsbacken. Allt beroende på ett par skor.

Ja om det vore så enkelt.

Ett par skor och varma stötar.