innan mörkret faller, vill jag nämna några varma rader
Haha, sitter och småler lite för mig själv.
För att det är fan mig i ett nötskal trotsallt, även fast allt är hur bra som helst,
sitta här när klockan närmar sig tolv och lyssna på halvdeppiga låtar och undra om livet är något mer än det här.. Typ.
Idag har jag förätit mig på glass, träffat först Madelene, Alexandra, Karin och Linnéa, för att senare träffa Amanda som tog körkort idag!!!!!!! Hon kom tillsammans med Fia Eken Hanna och Anna. Det var myys. :)
"So you're scared and you're thinking that maybe we ain't that young anymore?"
Jag har tänkt på det där med att vara ung eller gammal eller så.
Alltså ålder. Det är bara en siffra. Helt ärligt så tror jag det.
Ibland så känner jag mig som om jag är tio år äldre än alla andra, men de flesta dagarna så känns det som om min lillasyster är rätt mycket mer mogen än vad jag är.
Jag känner en person som är närmare 50, men som sa att hon vill flytta till Stockholm, hon vill leva, inte sitta här och ha tråkigt i den här staden i resten av sitt liv. Hon vill sitta på ställen och dricka kaffe och röka, titta på nya människor och spela musik.
Om jag hade sagt det till en annan jag känner, hade hon fnyst och skakad på huvudet och sagt att när man är 50 så borde man känna sig till freds med sitt liv, för man har ändå valt det och haft lång tid på sig att göra det till vad det är. Man kan inte hålla på och flänga runt livet ut. Ja precis så hade hon sagt.
Men jag tror inte att det spelar någon roll om man är 50 eller 25. Vadå, huvudsaken är väl hur man känner sig?
Eller det kanske egentligen inte handlar om åldern, utan om sinnet, personligheten och de tidigare händelserna i livet?
Tid är bara tid egentligen.
En sak som jag tycker är synd, är att det går fort när man har roligt. Och att det går långsamt när man har tråkigt. Egentligen så borde det vara precis tvärtom.
Iofs så är det antagligen så för att man helt enkelt ska ta vara på tiden.
En till sak jag tycker är synd, är att man inte får minnas allt. Alltså, jag kommer inte ens ihåg vad vi gjorde förra sommaren!! Panik!! Jag vill göra det. Vid närmare eftertanke ska jag bli en ännu flitigare dagboksskrivare, för att jag vill komma ihåg. Allt dåligt, allt bra, allt roligt osv.
Idag så har jag Emma Lina och My badat, nakna i iskallt vatten kl elva. Det var kul!
Godnatt
För att det är fan mig i ett nötskal trotsallt, även fast allt är hur bra som helst,
sitta här när klockan närmar sig tolv och lyssna på halvdeppiga låtar och undra om livet är något mer än det här.. Typ.
Idag har jag förätit mig på glass, träffat först Madelene, Alexandra, Karin och Linnéa, för att senare träffa Amanda som tog körkort idag!!!!!!! Hon kom tillsammans med Fia Eken Hanna och Anna. Det var myys. :)
"So you're scared and you're thinking that maybe we ain't that young anymore?"
Jag har tänkt på det där med att vara ung eller gammal eller så.
Alltså ålder. Det är bara en siffra. Helt ärligt så tror jag det.
Ibland så känner jag mig som om jag är tio år äldre än alla andra, men de flesta dagarna så känns det som om min lillasyster är rätt mycket mer mogen än vad jag är.
Jag känner en person som är närmare 50, men som sa att hon vill flytta till Stockholm, hon vill leva, inte sitta här och ha tråkigt i den här staden i resten av sitt liv. Hon vill sitta på ställen och dricka kaffe och röka, titta på nya människor och spela musik.
Om jag hade sagt det till en annan jag känner, hade hon fnyst och skakad på huvudet och sagt att när man är 50 så borde man känna sig till freds med sitt liv, för man har ändå valt det och haft lång tid på sig att göra det till vad det är. Man kan inte hålla på och flänga runt livet ut. Ja precis så hade hon sagt.
Men jag tror inte att det spelar någon roll om man är 50 eller 25. Vadå, huvudsaken är väl hur man känner sig?
Eller det kanske egentligen inte handlar om åldern, utan om sinnet, personligheten och de tidigare händelserna i livet?
Tid är bara tid egentligen.
En sak som jag tycker är synd, är att det går fort när man har roligt. Och att det går långsamt när man har tråkigt. Egentligen så borde det vara precis tvärtom.
Iofs så är det antagligen så för att man helt enkelt ska ta vara på tiden.
En till sak jag tycker är synd, är att man inte får minnas allt. Alltså, jag kommer inte ens ihåg vad vi gjorde förra sommaren!! Panik!! Jag vill göra det. Vid närmare eftertanke ska jag bli en ännu flitigare dagboksskrivare, för att jag vill komma ihåg. Allt dåligt, allt bra, allt roligt osv.
Idag så har jag Emma Lina och My badat, nakna i iskallt vatten kl elva. Det var kul!
Godnatt
