IDA

And if you ever see me without home you know that's cause I want it so
I just like, to live a little lustful life

Jag såg det, live!


Jag tycker inte om känslor av alla slag, jag tycker inte om att tänka mycket heller. Det finns fan personer som bara släpper grejer, de tänker inte så mycket och tar bara allt som det kommer. Jag skulle vilja vara en sådan person.. Men istället måste jag bli hur deppig som helst över minsta lilla grej som går fel, och kan samtidigt bli glad över någon så enkelt som att tåget är försenat på morgonen eller över att My kommer fram och ger mig en kram. (Visserligen säger hon jämt "jag fick 'såhär åh vad jag tycker om dig' ", men ändå)
Jag kan inte ens sova på kvällarna för att jag tänker så mycket. O det behöver inte ens vara på allvarliga eller viktiga saker, bara allmänt.

Musik är nog sådant som får en att tänka mest. Jag menar, vad tänker jag på när jag hör "nära dig"? Klart jag tänker på mig och Caroline.. Och 'hey där' är ju karin med en cigarett i handen liksom.. Musik gör en så glad, ledsen, lycklig, sprallig, förvirrad o allt annat underbart och hemskt.
Så fan, varför lyssnar man ändå på musik när man ska sova? Jag vet inte jag.

Men idag har det varit en glad dag iallfall, och imorgon har jag bara en lektion. Soft.

Vår vår vår, det är härligt =)
Och en annan sak som är härligt är de här låtarna!:
Killers - read my mind, bones, this river is wild & for reasons unknown. ( o Mr Brightside såklart)

Nu funderar jag på att ta o stänga vår dörr för jag börjar få köldskador.

Hejdå.