IDA

Sådär ja, då var man hemma igen.
Jag vet inte om jag orkar sammanfatta en massa händelser, det kanske räcker med att säga att vi har haft det sjukt bra och att det var en aning vemodigt att åka hem.

Jag kommer sakna solen, ljuset, värmen, saltvatten och att inte riktigt veta vad klockan är. Men framförallt så kommer jag sakna att äta middag med min familj varje kväll och att i stort sett umgås med dem dygnet runt. När man är hemma och har allt runt omkring glömmer man lätt bort vilka man är på något vis.
Hm. Man kan likna det med att vi allihopa är ett gummiband tillsammans och under den här tiden har ingen dragit ut det åt något håll utan vi har mest suttit ihop utan några konstigheter.

Så.
Men självklart finns det faktiskt saker här hemma också som jag behöver i min vardag efter en längre tid. (Läs: mina vänner..)

Dock vet jag att om vi alla vore där borta tillsammans och min familj var där samtidigt skulle jag nog inte behöva sååå himla mycket mer.

Nåväl. Tillbaka kommer jag nog åka någon gång. Och nu är det snart vår och snart sommar. Jag hoppas det går snabbt!