magiskt och tragiskt
Alltid är det någon som i tysthet gråter och alltid är det någon som lika dämpat fnissar. Nästan exakt nu för ett år sedan satt jag på en kylig brygga lagd på Mälaren och drack champagne direkt ur flaskan och tittade upp i den kolsvarta himlen. Små nöjda utrop kastades ut i luften över alla tiotals stjärnfall himlen underhöll med just den kvällen. Verkliga fyrverkerier som ville fira. Kanske att jag fyllde år, kanske för att påminna om att livet kommer att gå vidare även om sorg aldrig glöms bort. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga men jag har för mig att det hela blev rätt naturligt eftersom att kylan blandat med tusen stjärnor talade för sig själva. Man ville fånga dem men de landade aldrig riktigt ner framför oss. Det var lite synd.
Det är så med mycket, man vill fånga saker och spara de i en liten ask för att sedan ta fram dem och dofta och titta på för att kunna le åt alla minnen de väcker.
Det är svårt att hitta något mellanting, att fånga eller inte fånga. Ibland önskar man att man hade låtit impulsiviteten segrat och ibland borde saker mest grävts ner tills de förmultnat helt och blivit lika gråa som trist lerjord.
Mando Diao - how we walk
simon&garfunkel - america
broder daniel - no time for us
bruce springsteen - thunder road alternate version
--------------------
And the moon rose over an open field
"Kathy, I'm lost," I said, though I knew she was sleeping
I'm empty and aching and I don't know why
Counting the cars on the New Jersey Turnpike
They've all gone to look for America