IDA

VÅRIGA HEJ PÅ ER!

Vet ni? Nu har jag FYRA dagar av ledighet framför mig. Med ett ynka svenskatal att skriva så spritter serotoninet i kroppen och endorfinerna hoppar mer än någonsin. Känns bra. Känns stabilt. Plus att alla dessa dagar kommer bestå av underbart våriga saker, om jag får hoppas och tro på min fantastiska intuition.

Imorgon är det valborg, på söndag ska vi åka och heja på Guif i Göteborg... Och resten av dagarna ska bara spenderas på exakt det sätter jag har lust till.
Jajamen.

Idag har det förövrigt varit en rätt krävande dag. Dock så gör sådant inte så mycket längre. Jag har blivit en så stark och mogen person så att jag kan tackla saker med mina försvarsmetoder. (Några av de slutsatser jag och P kom fram till idag...)
Påtal om P så höll hon ett tal till mig idag på svenskan. Jag började gråta hysteriskt, klassrummet svämmade över och vi började paddla som om vi var tillbaka på treans hajk igen.

He-he. Nejdå! Det var fint, men jag höll tårarna tillbaka och mungiporna högt. Tack! Och kom ihåg vårat motto som vi ska leva efter kära lilla du! "Stranden kostar inte". (internt men RÄTT.)

Jaaaja nu måste jag faktiskt städa mitt rum. Det luktar inte så gott längre och där kan man verkligen snacka om att vara tillbaka på treans hajk, fast i ett hav av tyg och glas och regndroppar i form av damm. Gud, jag och metaforer alltså.

Våriga hejdåhälsningar från
IDA