IDA

Så var det dags för hajk igen. Vi sitter här och väntar på lunch, sen beger vi oss till Marvikarna och paddlar iväg! Hajk hajk!
Två nätter i iskyla, mat i stormkök och sjövatten, paddla i tre dagar och sång vid lägerelden.
Kan ju inte bli bättre än så helt enkelt. Det man inte dör av är inget farligt.
Bara det inte blir som hajken i tvåan. Då kommer jag på begär be någon hämta mig med en helikopter. Eller en kanot, men helikopter går snabbare.

Kommer hem på fre, då blir det 20-års fest, jag kommer att lukta skog. MmmMmmmMMmm.

På återseende!